Point of no return
Nu är jag anmäld till frisörutbildningen. Nu är det försent att ångra sej och backa ur. Hela kursavgiften är betald, och det var inte direkt billigt. Fatta vad mycket kul jag hade kunnat använda de pengarna till istället :P Men men... Jag har gjort mitt val. Det känns ändå rätt bra faktiskt.
Längtar så till hösten. Jag är verkligen redo att börja plugga igen. Tänk att få lära sej nya saker och utvecklas, istället för att bara sitta på Securitas och ha tråkigt. Känns som att man kan använda den tiden bättre.
Nu kommer jag ju att få träffa massa nya människor, lära mej ett yrke som jag tror att jag skulle trivas med, komma till en ny stad och få ett helt nytt liv! Man kan nästan inte vara lyckligare.
Den enda haken är min älskade Alex. Han kommer att stanna här i Örebro... Förstår honom självklart, det är dumt att säga upp sej från ett jobb där man tjänar bra, nu när det är finanskris och sånt. Men jag kommer att sakna honom! Vill ha honom hos mej jämt, jämt, jämt! Det kommer att bli tufft att vara ifrån varann så mycket. Men kärleken övervinner väl allt? Jag hoppas det. Jag hoppas att han inte glömmer mej.
