Otursdag
Idag har verkligen allt gått fel. På vägen till skolan gick bilen sönder. Det började skramla massa under den, och tillslut gick det inte ens att styra. Skitläskigt! Tur att jag precis hade hunnit fram till en parkering då i alla fall.
Sen försökte jag få tag på mamma, men hon sov eftersom hon hade jobbat natt. Och pappa är i Rom nu, så det var ingen idé att försöka ringa honom. Men hursomhelst fick jag tag på en bärgare som jag skulle möta upp efter skolan och lämna bilnycklarna till.
Jag fick även reda på att jag hade tappat min sminkväska på krogen i fredags, när vi var där med skolan. Så jag tänkte gå dit efter att vi hade slutat. Men när jag kom dit fanns det ingen där, trots att jag hade pratat med dem i telefon tidigare idag.
Så jag fick ge upp det, och gå tillbaka till parkeringen för att lämna nycklarna till bärgaren. Men han var så himla seg, så jag trodde att jag skulle missa bussen hem. Och de bussarna går bara en gång varannan timme. Så när vi äntligen var klara rusade jag till hållplatsen, och var faktiskt där en kvart innan bussen skulle gå. Men den kom aldrig. Satt kvar och väntade en halvtimme, innan jag insåg att den inte skulle komma.
Kände inte för att vänta två timmar på nästa buss, så jag började gå hem. Men världens snällaste Anna, min lärare på salongen, plockade upp mej och körde mej till Gränby, där min syrra jobbar. Där väntade jag i nästan 3 timmar på att syrran skulle sluta, och sen gick vi tillsammans hem.
Inte världens bästa dag kanske, men men... Kompisarna på skolan var i alla fall väldigt snälla och stöttande mot mej, eftersom allt kändes jobbigt idag. Tack för det, raringar :)
Sen försökte jag få tag på mamma, men hon sov eftersom hon hade jobbat natt. Och pappa är i Rom nu, så det var ingen idé att försöka ringa honom. Men hursomhelst fick jag tag på en bärgare som jag skulle möta upp efter skolan och lämna bilnycklarna till.
Jag fick även reda på att jag hade tappat min sminkväska på krogen i fredags, när vi var där med skolan. Så jag tänkte gå dit efter att vi hade slutat. Men när jag kom dit fanns det ingen där, trots att jag hade pratat med dem i telefon tidigare idag.
Så jag fick ge upp det, och gå tillbaka till parkeringen för att lämna nycklarna till bärgaren. Men han var så himla seg, så jag trodde att jag skulle missa bussen hem. Och de bussarna går bara en gång varannan timme. Så när vi äntligen var klara rusade jag till hållplatsen, och var faktiskt där en kvart innan bussen skulle gå. Men den kom aldrig. Satt kvar och väntade en halvtimme, innan jag insåg att den inte skulle komma.
Kände inte för att vänta två timmar på nästa buss, så jag började gå hem. Men världens snällaste Anna, min lärare på salongen, plockade upp mej och körde mej till Gränby, där min syrra jobbar. Där väntade jag i nästan 3 timmar på att syrran skulle sluta, och sen gick vi tillsammans hem.
Inte världens bästa dag kanske, men men... Kompisarna på skolan var i alla fall väldigt snälla och stöttande mot mej, eftersom allt kändes jobbigt idag. Tack för det, raringar :)
Kommentarer
Postat av: jenny
klart vi är här för dig snuttan!!;)
Trackback
